Vår vän Laura jobbade på en bar i två månader, skar sig i fingret rätt ordentligt och fick två dagar ledigt av chefen. När hon kom tillbaka fick hon sparken för att hon inte varit där. 

Vår vän Jack jobbade på en travel agency och var top tre mest säljande travel agenten i Australien för sitt resebolag. En dag fick han sparken pga "vi måste skära ner på personal" trots att de har skyltar utanför där det står att de söker personal.

Flera av våra vänner säljer biljetter till fester, och tjänar enbart pengar på provision, så ibland jobbar de 40h i veckan gratis, och säljer de inget får de sparken. 

Vi visste alltså att vi inte skulle ha för höga förväntningar på det jobb vi skulle få. 

Vi lämnade in våra cv:n på massa olika ställen och en dag senare ringde en tjej upp oss som knappt kunde engelska och sa att chefen ville att vi kom och provjobbade. 

Jag gick dit, jobbade sex timmar gratis, chefen kom ut, utan att presentera sig, frågade tjejerna jag hade jobbat med om jag var bra, när jag stod en meter därifrån, och sa sen till dem att jag fick jobbet. När jag frågade när jag skulle börja sa han att tjejerna skulle smsa mig dagen efter. Samma sak hände när Josefine hade jobbat sitt gratispass. 

Två dagar gick och ingen hörde av sig. 

Så vi gick tillbaka dit och då viftade han in oss på kontoret utan att säga ett ord. Han plockade fram ett schema och frågade när vi ville börja. 

Vi bestämde oss för att börja måndagen efter och gick hem med våra scheman, glada över att fått ett jobb, trots att vi jobbar svart för 11$ i timmen (typ 66kr). 

Måndagen kom och enligt våra scheman var jag ledig och Josefine jobbade kvällspasset. 

Dagen efter ska vi enligt vårt schema stänga tillsammans, men Josefine får ett sms där det står "please dont came today". Hon svarar och frågar om det bara gäller just den kvällen eller alltid. Han svarar "ok". Så vi går dit och frågar vad som händer, och han säger att från och med torsdag jobbar vi enligt det schema vi fått. 

På kvällen går jag dit, och jobbar med en fransk tjej, och tacka gudarna för att jag pratar franska, för nån engelska kan hon inte. 

Hon frågar om jag sett nya schemat och visar mig det. Ett schema där Josefine inte står med. 

Efter en satans massa tjafs på franska pratar hon med chefen som säger att Josefine ska vara med på schemat hon med. 

Så igår jobbade vi vårt första pass tillsammans. Efter tre timmar då chefen, som ingen vet vad han heter, suttit och tryckt i bakrummet/stirrat på oss på övervakningskameran kommer han ut och frågar varför vi är rädda. 

Han håller en lång föreläsning på oförståelig engelska om att vi inte får lita på nån, inte ens våra föräldrar. Han informerar om att de två andra tjejerna som jobbar där (inte franska tjejen, för henne har jag ju blivit vän med) sagt att Josefine är dålig. Och att han kan ju se själv att det är hon inte, men att vi ska passa oss för andra människor. 

Idag jobbar Josefine morgonpasset 9-12, vilket innebär att en ska börja ringa och väcka honom från och med klockan åtta, och sen sitta och vänta tills ca 11 när han behagar anlända. 

Han har skickat sms till anställda och frågat om de vill gå ut och äta med honom. 

Han har frågat nån tjej om hon ligger med honom för 50$ (typ 300 spänn). 

Och nu förstår jag om ni undrar varför vi fortsätter jobba där. 

Hemma hade vi givetvis ALDRIG accepterat detta. Men det här är ju inte för livet, det är nått vi ska göra ett par veckor för att få ihop lite extra pengar. Det är ju inte "på riktigt". Hemma hade vi brytit ihop av dessa knepigheter, men här rinner det bara av. 

Så vi går dit i ett par veckor, passar oss för de övriga tjejerna, och chefen, och tänker att vi får ju iallafall äta hur mycket glass vi vill. 

Självklart finns det säkert en massa jobb med normala chefer även i Australien, och vi hoppas på att hitta ett sånt jobb när vi kommer ner till Sydney, vi måste bara sälja lite glass först för att ta oss dit. 

Puss